Äntligen!!!

Mitt Hemlispaket har kommit,HURRA,HURRA vad jag är glad i min hemlis, ett jättevackert sockgarn och mönster till dito.
I kväll skall jag börja sticka ett par hemlisstrumpor till mig. Det här med hemlisar är roligare än 7 Julaftnar ihop.
TACK snälla hemlis, jag försöker kika runt vem du kan vara men jag har verkligen ingen aning./ Karin

Vårfärger

Här kommer lite bilder på köksstickningen, en grodgrön knästrumpa. Mönstret är från garntjänst i Kilafors och garnet är spunnet av ull från våra Leichesterfår.I detta fallet heter fåret som bidragit med ullen Maria och garnet är sedan färgat med Jeaba Kallvattenfärg.

Närbild på kökssrumpan.












Här följer några bilder på nyfärgade mohairgarner. jag älskar den härligt syrliga limefärgen och just nu känns det bra att ha lite härliga vårlika garner att umgås med.







Påskig gul bouclemohair!











Åskblått, kanske inte en vårfärg men vacker ändå. Detta skall nog bli ett par mysiga strumpor.








Sist i raden ett blågrönt garn, jag har en kompis som älskar denna färgen så det här garnet är nog hennes.







I dag kom garn från Garnhärvan som jag beställde i förrgår, vilken otroligt snabb leverans tack för det Garnhärvan!! Här skall det nu stickas marssockor och marspuls./Karin

Väckarklocka!!!!

Ibland har det kännts tradigt att hela tiden använda sitt eget garn dvs. det garn vi låter lönspinna från våra får och angoragetter till det jag stickar, men det känns liksom aldrig riktigt nödvändigt att köpa ett garn när man har hemma.
Och nu efter Kalla Faktas avslöjanden måste jag säga att jag är SÅ glad att jag inte behöver köpa garn där risken finns att djuren har farit illa.
Det är faktiskt ganska många fårägare som låter lönspinna sin ull till garn och skulle fler garnkonsumenter fråga efter dessa garner så skulle nog fler låta spinna sin ull.
Det är klart att de inte kan bli lika finfibriga som merinogarnet, men för mig är valet ändå enkelt.
Efter att ha sett bilderna på de flådda lammen tänker i alla fall jag ta reda på all fakta jag kan om råvaran och dess ursprung innan jag handlar. /Karin

värktabletter och p piller

En liten influensa har tittat förbi och däckat mig och mannen för några dagar.Jag är dock på bättringsvägen och hasar omkring här hemma utan att ha ork till så mycket annat än att just hasa omkring, otroligt enerverande med tanke på att det finns tusen saker att göra.
Det är nu så att jag är motståndare till allt vad värktabletter heter, läste vid något tillfälle att det tog ca två år för resterna från en värktablett att lämmna kroppen och dessutom tänker jag att det aldrig kan vara bra att inte veta om jag är sjuk eller inte.
I alla fall, efter påtryckning från mannen som sjöng värktablettens lov samtidigt som jag verkligen inte mådde bra tänkte jag att , jag tar en tablett då.
Styrde stegen mot köket, hittade förpackningen på spiskanten, tryckte ut tabletteländet och tänkte att den i alla fall inte var så stor, svalde ner den tillsammans med några klunkar vatten.
Någon timma senare meddelade jag mannen att tabletten minsann inte verkade ett dugg, och att det nog bara är hokus pokus. Han frågade vilken jag hade tagit eftersom vi tydligen både har brustablett och vanlig hemma, jag svarade att jag tog den som stod på spisen.
Vad säger du utbrast han, då har du ju tagit kattens p piller, undrar vad som händer nu?
Två dygn senare kan jag meddela att det hände ingenting och inga kattungar har det blivit heller så jag kom nog ur det hela med blotta förskräckelsen.
Ett är dock säkert, aldrg mera en tablett./ Karin

Jaha, då är jag med i spinnhemlis också, det här är så kul!!!

Undrar bara hur jag skall få tid till allt det där andra som väntar på att få bli gjort.

Nuförtiden så passar jag brevbäraren varje förmiddag i spänd förväntan på livstecken från min hemlis. Brevbäraren undrar vad jag väntar på och jag talar om för honom att jag väntar på ett hemlispaket, han ser lite undrande ut och frågar om det inte är barn under tio som brukar ha hemliskompisar, jag svarar att det tror jag inte, men han ser inte helt övertygad ut. I morgon skall jag stå bakom syrenhäcken så jag inte syns lika bra.

Varje kväll går jag in på Malins blogg,( den finns som liten länk här bredvid). Malin skriver fantastiskt roligt och tänkvärt om vardagens händelser och jag måste få en liten dos av det varje kväll. Har ni lite tid över gå gärna in där och kika, väl värt ett besök.

Jag tänkte att jag på torsdag skall be Pär fota lite stickningar tex. den under madrassen dvs. godnattstickningen, jag återkommer då./ Karin

Vad jag önskar att jag hade mera tid till att skriva i bloggen, det hinner ju hända så mycket mellan gångerna.

I fredags fick jag paket från sannsticks, 3 härvor babyalpacka var beställt.

Jag höll precis på att göra ost när brevbäraren kom och jag svimmade nästan rakt ner i osten när jag rev upp paketet, där låg det mjukaste mest underbara garn jag träffat på länge. Jag struntar i osten tänkte jag och sätter mig och stickar direkt, men så kan man ju bara inte göra om man är vuxen och har ett arbete att sköta så jag fick verkligen ta tag i mig själv och först ysta klart och sedan klappa garn. Det är ju också så att när man äger ett så fint garn så man nästan tappar andan av det är det inte lätt att så där direkt sätta stickorna i det.

Jag skulle vilja sticka en sjal som jag tror heter Icarus, såg den på en blogg jag inte hittar tillbaka till, den låg på isen utbredd jättevackert. I alla fall, jag vet inte hur jag skall få tag på mönstret.

Är det någon som kan hjälpa mig? och tror ni att babyalpackagarnet kan passa till den sjalen?

Vi har fått kalv nummer två för året, det är Stjärnöga som har nedkommit och den lilla kalven skall heta Stjärnljus.

Här på närkeslätten har det varit vackert men råkallt väder i dag och jag fryser ända in i skelettet, det beror på att jag springer ut med lilla valpen för att uträtta hans behov utan att ha jacka på mig, väldigt obra gjort av mig.

Nu skall jag tända eld i vedspisen, hoppas på en god middag och så småningom sätta mig och sticka, titta på melodifestivalen och konstatera att rätt eller fel låt vann./Karin

Tulpaner till Ulrica

Det är så in i vassen kul med alla hemlisar, månadspulsvärmare,månadssockor och nu senast
garn och the byte. Är det Ulrica som hittar på allt? ett stort fång tulpaner till dig för alla roliga påhitt och den fina stickamerasidan.
Jag har såklart anmält mig till garn och the bytet.
I dag har jag varit i staden det händer inte så där väldigt ofta så det är värt att noteras.
Vid infarten till Örebro hade det till och med byggts ett nytt hus.
Då kan det ju antingen vara så att jag är väldigt sällan innåt, är halvblind eller så byggs hus upp väldigt fort nuförtiden, jag undrar vilket det är.../Karin

17 cm. till Västerås

Nu har jag just skickat iväg det första paketet till min hemlisvän, lagom till alla hjärtans dag tänkte jag. Det skall bli jättespännande att se vad hon tycker

Jag tänkte också visa bild på mina färdiga Mrs Beeton, stickade i vårt mohairgarn med pärlor från lagret. Det gick så fort att sticka dem så jag knappt hann att börja förrän de var klara men roligt var det.

I går var vi till Västerås och eftersom jag inte körde så stickade jag på bilstickningen dvs. tröjan i Wålstedts linneagarn och jag kan tala om att det inte alls är lika många centimeter till Västerås som till Gislaved, det är bara 17 cm. från Örebro till Västerås. Det var i alla fall en mycket trevlig minisemester med mycket trevligt får och getprat och en härlig fisksoppa, tack för igår Margareta!

Eftersom jag har stickningar på gång lite här och där just nu, tex. en i bilen, en vid tv.n, en i köket, en i butiken, en i förklädet, en god natt stickning under madrassen! kommer här till sist en bild på tv stickningen, en kofta skall det bli stickad i förgarn och formgiven av KRAKA/ lotta persson örsundsbro.

I kväll har vi ostprovning i ladan så nu skall jag ner dit och fixa lite./ karin

Lägesrapport!

Dagarna går så fort, jag önskar att jag kunde sätta mig ner och skriva lite varje dag men det går bara inte, tiden finns inte där.
En liten lägesrapport sedan sist: Christer, vår fårklippare har varit här och klippt alla fåren och jag kan meddela att det skall vara "rakat" i vår.
Nu finns alltså ett ANTAL kilo vinterull som främst kommer att bli ull till tovning och till stoppning, den finaste vinterullen kommer att bli till garn men det handlar bara om några kilo.
Dacke den lille raringen växer så det knakar och de övriga hundarna i familjen kan inte bestämma sig för om de tycker han är en ganska trevlig bekantskap eller ett litet elände de helst skulle vilja slippa, matten dvs. jag tycker att han är den allra ljuvligaste på hela jorden så klart.
Förra veckan fick jag besök i ostbutiken av en tjej som har en stickblogg som heter Garntussen och i dag yterligare ett, denna gången av pysseltrollet. Jätteroligt att träffa personerna bakom en del av de bloggar jag kikar på ( gå in och titta på deras sidor om ni inte gjort det, Garntussen stickar ett vansinnigt vackert plagg just nu, ser fram emot att få se det klart).
Nu skall jag sätta mig med stickning, hundar och ett glas fantastiskt gott ekoloigiskt vitt vin( i vilken ordning vet jag inte) skönt skall det i alla fall bli./ karin.

Ps. Bilder kommer i morgon för då kommer Pär. Ds.

Här har vi alltså det nya underverket Dacke. Irlänsk varghundsvalp 8 veckor och 3 dagar
gammal.

Detta är varken en mussla eller en bläckfisk utan helt enkelt pulsklubbens första muddar. Jag har kommit nästan till avmaskningen på den första mudden, jag gruvar mig lite för avslutningen men jag skall gå in på pulsklubbsforumet och hämta lite styrka.

Så här långt kommer man då man åker bil från Örebro till Gislaved. Garnet heter linnea och kommer från wålstedts textilverkstad. Det skall bli en tröja av detta till våren hoppas jag.

Tillökning!

Jag kan meddela att det blivit tillökning i familjen, en nyfödd kalv och en 8 veckors valp.

Vår resa till Gislaved för hämtning av irlänsk varghundsvalp var planerad sedan en tid tillbaka.

Vi hade bestämmt oss för att starta tidigt i morse så att vi kom hem igen med valpen i skaplig tid. Givetvis väljer då en av våra kor att nedkomma lite tidigare än beräknat i exakt lagom tid för vår avfärd. (Mina föräldrar som bor tillsammans med oss på gården tycker att eftersom vi redan har tre hundar kanske det kunde räcka och min teori är att kossan är i maskopi med dem.)

Nåväl, det hanns både med att välkommna kalv och att komma iväg.

Till alla stickintresserade kan jag meddela att det från Örebro till Gislaved är exakt: 40 cm slätstickning med näbbäcksgarn och stickor 4,5. 110 maskors bredd , ganska rask stickning i ett uppdämmt "stickalängeutanavbrottsbehov" eller ca 28 mil enkel resa. Hemmåt är det lite kortare för då har man fullt upp att klappa om och gosa med liten? valp. Jag kan också tala om att det inte var jag som körde. Väl hemkommna bar det iväg ut i lagården för att lite närmare beundra lilla Månsken som kalven skall heta och nu i kväll håller håller våra tre vuxna hundar, 2 bordercollis och en varghund på att bekanta sig med en liten småläskig men ganska söt valp.

Bilder på kalv, valp och stickning kommer i morgon.

Sist med inte minst så har jag fått en hemlisvän, i morgon skall jag packa mitt första paket till henne.